Feminister, sluta klaga på ojämställdhet!

Jag läste precis detta inlägg på Nyheter24: Linnéa Cortés, SDU: ”Jag är en ‘skön brud’ som tar de kränkta männens strid”. Debattartikeln är ett svar på denna artikel, skriven av Tina Misaghi.

Ska jag vara helt ärlig så håller jag med Linnéa Cortés i precis allt hon skriver. Varför anses man stå på männens sida om man inte kallar sig feminist? Betyder det att alla som kallar sig feminister enbart står på kvinnornas sida, trots att de säger sig vara för jämställdhet?
Cortés skriver även i sin text att ”Jag står upp för alla människors lika värde, jag är övertygad om att män och kvinnor har en del biologiska olikheter vilket ger oss vissa olika förutsättningar i livet. Skillnaden är att jag inte ser detta som något problem, jag ser det som att det måste få vara så. Vi når inte ett jämställt samhälle genom att förneka dessa olikheter, för att kunna arbeta därifrån måste vi först acceptera dem.”

Jag tror att hon har helt rätt. Fortsätter vi att lyfta upp skillnaderna mellan män och kvinnor som ett problem istället för att faktiskt acceptera och ta användning av det, så kommer det ta otroligt långt tid innan vi får ett ”jämställt” samhälle. Ett ”jämställt” samhälle där kvinnorna har makten. För det är väl det Mishagi menar när hon skriver att männen ska lämna plats för kvinnorna?

En annan punkt Cortés tryckte på var att hon själv inte ser sig som förtryckt. Hon ser sig som en stark självständig kvinna trots att feminister försöker övertala henne om att hon behöver deras hjälp. Jag tror att hon fick fram något väldigt viktigt där! Ser jag mig som förtryckt pågrund av att jag är kvinna? Nej. Jag ser mig själv som jämställd med killarna jag hänger med – inte mer, inte mindre. Om man däremot hela tiden ska argumentera för att kvinnor är underställda mannen (vilket vi egentligen inte alls är längre i Sverige) så gör man sig själv till offret, och måste ändra sina egna tankegångar till att börja med.

Jag måste samtidigt kritisera hela det här könskvotering-tänket inom arbetsmarknaden. Visst, från början var det en bra idé och ett sätt att ge kvinnor chansen på arbetsmarknaden. Men nu, istället för att gå på kompetens så MÅSTE företag se till kön. Vad säger det? Vi vill ha ett så jämställt samhälle så ni måste fokusera på att anställa ungefär lika många av varje kön, trots att arbetet både fysiskt och psykiskt kanske passar bäst för det ena könet. Förstår ni hur dumt det blir om man vänder det till mäns fördel? Ni ska tillsätta 10 platser. De tio mest kompetenta är kvinnor, men pga könskvotering så måste 5 av de anställda vara män. Suck. Om det kommer massa feminister och kommenterar detta med att ”det är skillnad när det är kvinnor” så betyder det alltså att ni inte alls är för jämställdhet, utan istället enbart vill att kvinnor ska ta makten?

Ju fler feminister som skriver om hur ojämställt det är mellan män och kvinnor, desto mindre jämställt kommer det att bli. Om ni verkligen ska säga att ni är för jämställdhet så börja fokusera på att dra nytta av män och kvinnors olikheter istället för att se det som ett problem. Annars jobbar ni mot era egna idéer!
image

Nej Zara Larsson, du har fel

Jag har den senaste tiden följt Zara Larssons framsteg både inom musikbranschen och internetvärlden. Hon skriver något på sin blogg – alla tidningar skriver som det. Svårt att missa. Men den senaste tiden har hon skrivit otroligt mycket om abortfrågan, och hon är heller inte rädd att ta diskussioner för sina åsikter. Det respekterar jag, jag respekterar även hennes åsikter (även fast jag inte håller med), men det finns en grej jag verkligen måste säga emot på. Och det är detta:IMG_5195-1.PNG

Översatt: ”Om du inte har en livmoder så är din åsikt i abortfrågan orelevant”.

Jag vet inte hur många gånger hon har skrivit något liknande, men jag blir lika irriterad varje gång. Och eftersom att jag faktiskt har en livmoder, så kan jag (enligt henne) ta upp fighten. Men bara för att säga det, i detta inlägg har jag helt bortsett från vad vi anser om abort i sig, det hör inte till nu.

Jag ska göra det så enkelt som möjligt:
1. Det är ett barn (eller foster, kalla det vad du vill) i magen.
2. Barnet är skapat av TVÅ människor.
3. Båda bör ha något att säga till om dess liv.
4. Det är inte vad Zara tycker.

Hon menar att det endast är kvinnans val att göra abort eller att behålla. Hon tar bort pappans rätt att få vara med och bestämma över sitt barns liv, och hon vill inte ens att killar ska få säga sin åsikt på sociala medier. Visst barnet ligger i kvinnans kropp, och det är kvinnan som ska bära på det i nio månader. Men det är för allt i världen en skapelse utav två människor. Hur svårt är det att förstå? Hade det varit tvärt om, att kvinnor inte fick ha något att säga till om i en speciell fråga, så hade det varit många som skrikit högt, troligtvis även hon. Men så fort det handlar om att ta bort mäns talan i en fråga så är det okej? Nej usch.

Att säga att killar inte ens får ha en talan i abortfrågan är fruktansvärt idiotiskt. Visst kvinnan har det största ansvaret, men pappan måste också få något att säga till om, få tycka och tänka och ta sitt ansvar. De är två som skapat barnet, och MÅSTE få vara två att bestämma om dess framtid.

3 orsaker till varför jag inte kallar mig feminist

En av mina nära vänner skrev och la ut denna text på Twitter för ett par dagar sedan:

IMG_5189.JPGVi två har pratat endel om detta iom att jag personligen inte vill kalla mig feminist, men jag är för jämställdhet. Jag har egentligen aldrig riktigt hunnit fundera igenom varför jag inte vill kalla mig feminist, förens nu. NU vet jag och därför tänkte jag ta och dela med mig av vad jag kommit fram till.
Feminism borde egentligen inte behöva finnas, det borde vara en självklarhet att det ska vara jämställt mellan kvinnor och män. Men nu finns det ändå så här är 3 orsaker till varför jag inte kallar mig feminist, trots att jag är för jämställdhet.

1. Sverige och jämställdhet
Sverige är ett utav de mest jämställda länderna i världen. Trots det så får många det som att låta som att allt är så fruktansvärt ojämställt här. Men face it, det är det inte längre. Kvinnor är VD, kvinnor kan bli stadsminister, och snart har vi inte ens en kung längre. Vad mer behövs?

2. Feministiskt Initiativ
FI har gett en så otroligt oseriös syn på feminism. Det är kvinnor som dansar runt tillsammans med den ena artisten efter den andra och bara förlöjligar sig. Partiet kommer med ideér som 15 minuters lagen – inte mer än 15 minuter mellan hem, jobb, skola osv. Ett idiotiskt förslag, som aldrig kommer gå att genomföra på något ställe i Sverige. Samt att de mest högljudda på sociala medier låter som riktiga manshatare, och det är ingenting jag vill sammankopplas med.

3. Ordet feminism
Hela ordet feminism är kvinnligt – feminint. Att kalla sig feminist innebär då att man säger, ”Jag är för kvinnor”. Visserligen är jag för kvinnor, MEN jag är också för män. Ska jag då kalla mig både feminist och maskulinist när jag vill att de ska vara jämställda? Nej, för om jag skulle kalla mig för maskulinist så skulle helt klart extremfeministerna skriva att jag är hemsk som säger så, och det är nog den största orsaken till varför jag inte kallar mig feminist. Jag tycker inte att kvinnor är mer värda än män, men jag tycker inte heller att män är mer värda än kvinnor. Jag anser att man är lika mycket värd oavsett vilket kön man tillhör.
Och DÄRFÖR kallar inte jag mig själv för feminist.

Debattinlägg hos Nyheter24!

Det kan vara så att jag fick en kommentar jag tyckte var lite spännande på abortinlägget, och det kan vara så att det svaret jag kom fram till blev lika långt som ett helt blogginlägg. Det kan även vara så att jag skickade in det inlägget till Nyheter24 för att se om de ville publicera det, och till sist kanske det även var så att de faktiskt valde att publicera det. Skulle ni nu av någon anledning vilja läsa detta inlägg, så kan det vara så att ni hittar det här. Kanske.image

Varför jag anser att abort är fel

Jag har valt att vänta med att diskutera abort på bloggen pågrundav lite olika faktorer, men jag tror att det är dags. Det är många som bloggar om abort med massvis av faktafel där de sedan försöker diskutera utan att varken ha tänkt igenom eller varit källkritiska. Därför vill jag nu börja med att ge lite fakta kring våran abortlagstiftning samt fosterutveckling i övrigt.

I Sverige har vi fri abort upp till v18. Fram till v12 sker detta med piller, men efter v12 görs ett ingrepp där de plockar ut barnet, har det gått långt tid drar de först loss armar och ben innan barnet plockas ut. Från v18 till v22 kan man få göra abort om man har speciella skäl, men i Sverige idag så behöver dessa inte vara så speciella så mellan 99% och 100% blir godkända.
Denna abortlagen är över 40 år gammal och har inte ändrats ett dugg sen den kom till 1974 – trots att sjukvården har gått framåt enormt. Anledningen till att man satte just v18 var för att man då inte kunnat rädda barn förens i v28, och man ansåg att 10 veckor var ett bra spann. Idag har vi lyckats rädda redan i v21. Så det 10 veckor spannet har nu krympt till inte ens en dag.

Vad tycker då jag om abort?
Jag är emot det.

Jag anser att det är ett barn i magen eftersom det redan vid befruktningen har ett eget DNA och sen efter 21-25 dagar även ett eget slående hjärta. Jag tror inte att många skulle kunna döda ett barn utanför magen, så hur kan man rättfärdiga det när barnet ligger i magen?

Argumentet ”men de som blivit våldtagna då?!” kommer alltid komma i sånna här sammanhang. Grejen med det argumentet är att:
1. Det görs ca 37.000 aborter varje år i Sverige
2. Absolut max 1000 utav dem (troligtvis endast 200-500) är pågrund av våldtäkt.

(Btw, utav de 37.000 så är det endast ca 6000-7000 som är tonårsaborter, så det argumentet försvinner också ganska snabbt…)

Så som samhället ser ut idag så tror jag inte att det skulle hjälpa att bara förbjuda abort helt, det skulle ändå ske, antingen illegalt eller utomlands. Det bäste just nu vore om vi kunde modernisera oss lite i Sverige och sänka gränsen till v12 som resten av Europa har gjort.

Men i längden tror jag att vi måste komma åt en attitydförändring, få människor att inse att det är ett barn där inne och inte bara en cellklump, så att de faktiskt inte VILL göra abort. Det är det viktigaste!image

När näthatet flödar.

Jag loggade in på twitter innan och såg denna tweet:
image Kände såklart att jag var tvungen att svara på den, vilket jag redan då visste skulle leda till en lång diskussion. Och en lång diskussion hade vi. Där framkom det bland annat att personen som skrivit detta inte ansåg att tweeten var näthat utan bara en ”objektiv observation”. Hon menade att pågrund av att Birro både var galen, lever i ett lala-land och har värderingar från medeltiden, så ansågs det därför inte som hat. Hade det däremot varit jag som skrivit det till henne så hade hon räknat det som hat eftersom att hon själv inte ansåg sig vara något utav de tre ovan.

Alltså jag funderade länge på om hon var seriös. Men uppenbarligen finns det sådana människor. Folk som hatar utan att själva se det. Människor som tycker det är okej att indirekt beskriva andra som värdelösa bara för att de råkar ha en annan åsikt än vad som är politiskt korrekt. Folk som slåss för det här med att ”gilla olika”, men själva hatar mest så fort någon faktiskt tycker olika. Det är inte okej!

Från mitt perspektiv så är det rent och skärt hat att skriva att någon är ett psykfall och värdelös. Men vad vet jag? Jag gillar att diskutera med människor som är mogna nog till att föra en vuxen diskussion, och när någon börjar göra personangrepp, då drar jag mig ur. Kan den andra sidan inte kan komma med vettiga argument så är det inte värt att skriva mer. Då har jag vunnit diskussionen.
image

Okej, jag tål mycket. Men nazist? Really? Vart kom det ifrån?

Jag står på Birros sida!

Idag ska jag ge mig ut på riktigt djupt vatten, men jag tror att det är nödvändigt ibland. Jag har de senaste veckorna följt haten och mordhoten mot Marcus Birro, och ska jag vara helt ärlig så blir jag rädd. Det är GALET vad människor skriver till folk som tycker olika. Människor som i vanliga fall kämpar för att alla ska få tycka och tänka vad de vill blir plötsligt de som hatar mest så fort någon faktiskt tycker annorlunda än de själva.

Allt kring Birro startade med denna tweet:
image
Jag står faktiskt bakom detta, det är FAKTA att Islam finns med i den största delen av världens religiösa terrorism, det är inte något Birro hittar på bara för att. MEN jag håller även med det som någon annan skrev:
Alla muslimer är inte självmordsbombare, men alla självmordsbombare är muslimer.
Jag tycker inte att man ska dra alla inom ett folkslag eller religion över en kant, men det har faktist inte Birro gjort heller. Han skriver inte att ALLA muslimer är med i krig, utan att majoriteten av världens religiösa terrorism har Islam i sig.
Det är skillnad! En stor skillnad.
Men tydligen verkar inte svenskar förstå den skillnaden. Tyvärr!

En fråga jag skulle vilja ställa till alla dessa svenskar som hotar och hatar Birro pågrund av tweeten är, varför är det inte okej att kritisera Islam? Alla andra religioner kritiseras ju med jämna mellanrum, vad är det som gör att just islam är så känsligt? Handlar allt om att vara politiskt korrekt? Eller är det så att ni själva egentligen är så rädda för islam att ni vill gå in och försvara dem för att själv inte råka illa ut?
Oavsett vad svaret är så är det inte okej någonstans att behöva få så mycket hat och hot som Birro har fått ta emot.
Aldrig.

Därför vill jag idag stå upp för Marcus Birro. Jag vill säga att han är en hjälte, jag vill säga att jag är tacksam för det han gör. Tacksam att han står upp för vad som är sant och inte försöker passa in i PK-Sveriges trånga åsiktskorridor.
Sådan vill jag också bli!
En hjälte med åsikter!

Välkommen till Sverige!

Ibland blir jag arg, eller inte bara arg, utan riktigt förbannad! Det skedde två gånger under förra veckan, första gången var när jag läste denna artikel (numera redigerad från när jag läste den) av Eva Franchell i Aftonbladet. Hon berättar hur H.M. Drottningen ska få ta emot priset Scandinavian Human Dignity Award 2014 av Scandinavian Human Rights Lawyers, tack vare sitt arbete för flickors rättigheter, och hur arrangemanget på ytan inte går att klandra.

Det är dock vad hon gör efter detta som gör mig förbannad.

Eftersom priset de senaste året gått till abortmotståndare, och Ruth Nordström, talesperson för SHRL samt vd för Provita, skulle dela ut priset, så kan ju Franchell självklart inte hålla skillnaden på abortmotstånd och trafficking isär. Hon menar att allt bara är ett PR-knep från abortmotståndarnas sida och att ingen ska ha vetat SHRLs bakgrund egentligen. I slutet skrev hon även (i första publicerade upplagan) att det vore tråkigt om drottningens arbete skulle hamna i skymundan pågrund av en sån här grej.

Well, guess what Eva? Tack vare dig är det just vad som hänt!

Det andra som gjorde mig arg var igår när jag såg Aftonbladets senaste nyhet: Uppsala universitet drar sig ur och drottningen tackar nej till priset. Really? Så pågrund av att en organisation som vill uppvakta H.M Drottningen för sitt goda arbete kring trafficking, också driver frågor kring abortmotstånd (som för övrigt inte har något att med detta arrangemang att göra) så blir ramaskriet så högt att alla drar sig ur.

Jag är förbannad, men kan bara säga:
Välkommen till Sverige, landet där du får tycka precis vad du vill, så länge det är exakt som alla andra!
image

Obligatoriskt gymnasium?

En ny regering tar makten och det första de är överens om är obligatoriskt gymnasium?
Jag vet inte vad jag ska säga om det riktigt. Men jag kan ju börja med, ÄR DE INTE RIKTIGT KLOKA? Visst, gymnasiet är i stort sett nödvändigt idag, man måste skaffa utbildning för att kunna få ett jobb. Men att göra det obligatoriskt, really? Räcker det inte med att man känner sig tvingad att gå de första NIO åren? Kan inte de sista tre få vara självvalda?

Blondinbella skrev ett inlägg som jag stöttar till 100%, ni hittar det här. Gå in och läs! Bara gör det!

Min första och största fråga kring det här beslutet är, går det fortfarande att ta sabbatsår, eller ska alla de tre åren avslutas direkt efter de första nio? Isåfall så är detta beslut ännu värre än jag först tyckte. Jag har många vänner som tagit sabbatsår, några innan och några under gymnasietiden. Det är ibland nödvändigt! Men kommer även detta val tas ifrån oss?

Jag tror även att resultaten kommer att sjunka ännu mer om detta beslut går igenom. De som verkligen inte vill eller orkar gå gymnasiet kommer, rent ut sagt, förstöra gymnasietiden för sina klasskamrater som kanske vill plugga. Jag menar, jag vet hur mycket jag stör mig på klasskamrater som väldigt ofta kommer 5min försent in på lektionen och tror att allt är som vanligt. Men allt är inte som vanligt! Lektionstiden blir kortare vilket betyder att jag inte hinner lära mig lika mycket. 5 min kan låta som väldigt lite, men efter 12e lektionen så är vi uppe i en timme….

Nej jag stöttar inte detta beslut, och jag hoppas verkligen att majoriteten av riksdagen inte heller gör det. Jag tycker av vi elever ska få ha kvar den lilla valfrihet vi faktiskt har, och få välja själva om vi vill gå gymnasiet eller inte!
Kungsgymnasiet

Rösta för Sveriges framtid!

Dagen innan valet börjar jag med att titta på gårdagens slutdebatt. Kan säga att det märks att det är nära nu, alla partier är på helspänn och debatten blev verkligen intressant och levande.

Men jag förstår verkligen inte hur de rödgröna tänker eller varför i hela friden folk röstar på dem. Till skillnad från alliansen så har de har ytterst få gemensamma förslag, och de har många mål men i stort sett INGA riktiga grunder på hur de faktiskt ska gå till väga.
– Höj skatten (vilket kommer leda till att färre får jobb) och skapa trainee-jobb istället. Yey.

Om jag tar mig själv som exempel. Jag tar studenten till våren, jag har ingen aning om vad jag vill göra härnäst i livet, men med sossarnas politik så kommer mina chanser att få ett riktigt jobb efter studenten att minska drastiskt. De vill höja avgiften för att anställa unga vilket kommer att leda till att småföretagen inte har råd, och ännu fler studenter kommer att hamna i arbetslöshet.

Alliansen däremot, som trots en stor finanskris skapat över 340 000 jobb genom bland annat sänkt skatt, är de som ger mig en chans till en bra start ute i livet. Tack vare den sänkta skatten så kan istället småföretagen anställa fler och mina chanser att skapa mig ett eget liv utanför mina föräldrars hem ökar.

Alliansen är de som visat att de kan styra och utveckla Sverige, oavsett om resten av Europa går igenom en finanskris eller inte. Det är den bästa framtiden för Sverige och jag hoppas verkligen att många förstår det imorgon när det verkligen gäller!

Sverige ta ert ansvar i morgon och rösta för en bra framtid!
IMG_4092.JPG